sova
- Supinum
- sovit
- Imperativ
- sov
Aktiv
Presens
| jag | sover |
| du | sover |
| han/hon | sover |
| vi | sover |
| ni | sover |
| de | sover |
Preteritum
| jag | sov |
| du | sov |
| han/hon | sov |
| vi | sov |
| ni | sov |
| de | sov |
Perfekt
| jag | har sovit |
| du | har sovit |
| han/hon | har sovit |
| vi | har sovit |
| ni | har sovit |
| de | har sovit |
Pluskvamperfekt
| jag | hade sovit |
| du | hade sovit |
| han/hon | hade sovit |
| vi | hade sovit |
| ni | hade sovit |
| de | hade sovit |
Futurum
| jag | ska sova |
| du | ska sova |
| han/hon | ska sova |
| vi | ska sova |
| ni | ska sova |
| de | ska sova |
Konditionalis
| jag | skulle sova |
| du | skulle sova |
| han/hon | skulle sova |
| vi | skulle sova |
| ni | skulle sova |
| de | skulle sova |
Passiv (s-form)
| Infinitiv | sovas |
| Presens | soves |
| Preteritum | sovs |
| Supinum | sovits |